Lat och kränkt!

 
Då är jag inne på sluttampen i Icaklassikern då! 
 
Med 42 km kvar hade jag målat upp ett scenario att jag skulle avverka 30 av dem under gårdagen genom att trampa på fram och tillbaka från stugan. 
 
Under förmiddagen slog dock latmasken till och jag började fundera ut alternativa lösningar...
En av dem var att transportera ut cykeln med cykelställ och endast cykla hem. 
 
Så jag ringde kollegorna för att kolla om jobbets cykelställ var ledigt. Det var absolut ledigt, men jag fick förklarat för mig att ”lathet” inte var ett giltigt skäl att få låna det. 
 
Jaha. Det slutade ändå med att jag lät latmasken vinna och lite skamset åkte jag och hämtade cykelstället. Såklart uppstod återigen diskussionen om min lathet. Även min kära sambo hakade på kampanjen. 
 
Tillslut kände jag mig så pass kränkt att jag var tvungen att göra något utav de kränkta känslorna. Mobilisera dem till någon slags aktiv handling liksom. 
 
Så det slutade med att jag i mitt kränkta tillstånd tjurade iväg åt rakt motsatt håll än vad som var planerat. 
 
 
Dock inte med högre hastighet och målmedvetenhet än att jag stannade ungefär 511 gånger och fotade blommor och ängar. 
 
 
Och min cykel såklart! 
 
 
Som sagt; landet, grusväg och sommaräng! Hur nice?! 
 
Klart man måste få unna sig att föreviga det liksom! 
 
 
Summa summarum så lyckades jag till följd av min kränkthet med att cykla ihop i vart fall 22 km.
 
Jag fick också trampa på till lite nya vyer och kunde till min glädje konstatera att sidan där man registrerar sina kilometer nu visar på att endast 20 km återstår! 
 
Så snart är den här kränkta latmasken i mål! 🤓
 
Det sista tänker jag trampa ihop under nästa vecka och sedan fira med semester! =) 
Cykling - Helg - Sommar