Frihetskänsla!

Det var en gång...
 
en morgon i fjällen då jag rastade Mita...
 
Vi lade märke till ett skoterspår som började vid en återvändsgränd. Det var något som lockade med det där skoterspåret och jag kände att det måste undersökas senare under dagen. Så efter en dag i längdspåren återvände vi jag och Mita. Vi följde skoterspåret och kom ganska omgående rakt ut på fjället, precis lagom till att solen började gå ner. Det blåste en del, men det gjorde inget. Det var snarare bara mäktigt. Det var någonting med att stå ensam mitt ute på fjället i blåst och solnedgång, så långt ifrån allt som är modernt och så mitt i något som bara är. Något som står oförändrat och stabilt trots allt som händer i tillvaron i smått och i världen i stort. Något som bara är så vackert och mäktigt. Det var längesedan jag upplevde en sån frihetskänsla!  
 
 
 
Frihet - Vinter - fjällen