Tankar om träning och graviditet!

Jag har suttit och funderat på om jag ska skriva ett inlägg om träning och graviditet eller inte.
Jag är nu gravid i vecka 23 och det är min första graviditet så jag är ju en fullständig nybörjare, därav kände jag kanske inte att jag borde uttala mig om gravidträning, samtidigt som jag själv (just för att jag är nybörjare) verkligen gillar att läsa om andras erfarenheter av träning och graviditet, så jag kom fram till att jag kör!
 
Under mina PT-utbildningar har det ingått kortare kurser om gravidträning, men jag kände att jag behövde lite mer tips, så bland det första jag gjorde efter att jag hade fått reda på att jag var gravid var att beställa hem den här boken: 
 
 
Jag tycker att den var jättebra! Den innehåller dels en del fakta om vad som händer i kroppen och så går den igenom de olika trimestrarna med förslag på träningspass utefter vilken trimester man befinner sig i. Utöver den här boken så frågade jag även min barnmorska om det här med träning och hon var bara positiv till det! 
 
Jag hade dessutom precis gått min crossnatureutbildning så jag var ju väldig taggad på att få komma igång med de passen! 
 
 
 
Hur har det sett ut då? 
 
Vecka 5-14
 
Jo, för det första måste jag säga att jag verkar vara relativt lyckligt lottad, jag har inte mått illa alls. Så att få i mig energi har verkligen inte varit ett problem, jag har snarare ätit som en HÄST! De första veckorna, i stort sett fram till typ vecka 14 var jag dock vad jag skulle vilja beskriva som förlamande trött. Jag var tvungen att sova en timme efter jobbet varje dag och hela jag kände mig typ tung, trött och uppsvälld. Kul tjej. 
Men jag höll igång med mina crossnaturepass en gång i veckan, körde 1-2 kortare styrkepass i jobbets gym och så har jag ju som vanligt min PT som släpar ut mig i ur och skur. Ibland joggade vi korta svängar, men mestadels blev det vanliga promenader i skogen. Allt från 20-60 min. Jag har låtit kroppen och dagsformen styra. 
 
 
På tal om att låta kroppen och dagsformen styra så har jag fått många väldigt häftiga insikter om kroppen. I vanliga fall kan man ju oftast med lite vilja och jävlaranamma trycka på det där sista och liksom "ta ut sig", kanske det sista man gör i slutet av ett pass, men sådana tilltag har inte kroppen gått med på alls nu då jag är gravid. Det är som att jag inte kommer upp i maxpuls, som att jag automatiskt ligger lite lägre. Ibland tillåter kroppen att jag kör på lite mer, ibland säger den bara stopp och belägg. Och då är det stopp och belägg som gäller, det är bara att anpassa sig. I vanliga fall kanske kroppen tjurar lite och säger ifrån, under graviditeten brottar den typ ner en om man inte lyssnar. Vänligt, men bestämt! :) 
 
Vecka 14-20 
 
Bra veckor, jag blev succesivt piggare och behövde inte sova den där extra timmen vaje dag längre. 
Jag lugnade mig lite på matfronten också, åt fortfarande oerhörda mängder mat, men inte riktigt som en häst, kanske mer som en gris. :) 
Jag blev lite raskare i stegen vid promenaderna igen, orkade köra lite längre styrkepass, en del löpning - korta pass med lägre tempo än vanligt, men med ganska lätta och pigga steg ändå. Det här var riktigt bra veckor. Vi var utomlands och där gick jag en promenad varje morgon eller körde ett pass i gymmet. Jag skenade som aldrig förr i all-inclusive buffén och mådde allmänt fint! 
 
 
Vecka 20-23 
 
Här är jag nu. Fortfarande ganska pigg måste jag ändå säga och utan värre krämpor. 
Träningsmässigt har jag slutat med crossnaturepassen, det gjorde jag i vecka 20, främst för att det började kännas lite skumpigt och obekvämt att springa. Jag har slutat löpträna, men promenerar fortfarande i relativt rask takt med Mita, jag går gärna i skogen och lägger in någon exra backe här och där för att få upp pulsen och få in lite extra benträning. Att tågluffa och bära en ryggsäck gick fint, vi gick också mycket i Göteborg, vi var uppe i 22 000 steg en dag och jag pinnande på och hängde med! Men jag ska lägga in en brasklapp: mitt största tips är stödstrumpor, det har jag haft typ varje dag sedan typ vecka 7. Gud vad skönt det är! 
 
 
Från nu och framåt vill jag mest fortsätta att lyssna på kroppen och göra det som känns bra för mig. Jag har dragit ner på konditionsträning och lägger mer fokus på styrketräning. Jag får till 1-3 syrkepass i veckan. I fokus ligger framförallt att hålla min gamla bråkiga rygg i schack i takt med att jag blir tyngre, men framförallt så har jag alltid tränat och jag ser ingen anledning till att inte göra det nu eftersom det fortfarande funkar. Jag blir piggare och mår bättre av träningen, däremot får jag anpassa övningar och vikter. 
 
Generellt kör jag något färre övningar, lite lättare vikter, men istället lite fler repetitioner. Typ 3 x 15-20 repetitioner per övning. Jag lägger mycket fokus på kroppens baksida och ryggen, men kör även en del ben och överkropp. Jag blandar fria vikter och maskiner, men kör inga "hopp och studs övningar" längre.
 
Jag ska ju inte förbättra någonting, bara bibehålla och få fortsätta må bra! 
 
 
Den här klämkäcka bilden togs i vecka 20. Sedan dess tycker jag att kaggen har växt på sig rejält. 
Jag känner skillnad. Så det är möjligt att saker kommer att förändras, att jag inte kommer kunna hålla igång lika mycket framöver och det kan ju bli problem med foglossning och sånt också, det är jag väl medveten om, men peppar, peppar så har jag haft det väldigt bra hittills! 
Och kanske är det så att träningen faktiskt har hjälpt till där i att jag ännu inte fått så mycket krämpor?!
 
Sen vill jag också poängtera att jag inte skriver det här för att hetsa någon, det här är min berättelse av hur jag har haft det hittills, jag är otroligt ödmjuk inför att min kropp har varit relativt pigg, jag vet att det finns de som har det betydligt tuffare med illamående, trötthet och krämpor från start till mål, och då förstår jag verkligen att fokus inte hamnar på träning!
 
Men kanske att någon som jag själv, en nybörjare på graviditet - med alla dessa frågor och funderingar som man kan ha,  springer på den här texten någon gång, kan få ut något av att läsa om att det faktiskt kan fungera riktigt bra att hålla igång också om man har tur och får må bra!
 
Så hittills lite mer än halvväggs så får jag sammanfatta det med att jag har haft turen att få känna mig rätt pigg, glad och harmonisk. Vi får se hur sista rycket blir helt enkelt, jag tänker att jag får försöka fortsätta att gå på känsla och ta det lite som det kommer! 
gravid - tips - träningsglädje